av Lena Klevenås m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utarbeta en policy för
bemötande av fattiga EU-migranter.

Motivering

Tiggare har återkommit till våra gator. Många tankar väcks hos alla. Svenska kyrkan behöver formulera en policy för hur vi ska bemöta dessa fattiga medmänniskor som helt plötsligt finns mitt ibland oss.

Två goda exempel:

• Vi tackar Gud varje dag att vi slipper bo på gatan, säger Paraskeva,
  mamma i en romsk familj som fått bostad i en husvagn i Göteborg.
  Kyrkors parkeringar blir temporära hem för bostadslösa EU-migranter.
  Idén kommer från Räddningsmissionen och finansieras av Göteborgs
  stad. (Göteborgs-Posten 2014-07-03)
• Många av de fattigaste tiggarna kommer från Rumänien. En svensk
  organisation i Linköping, Hjärta till hjärta, söker EU-pengar för att
  försöka skapa jobb till romer i deras hemby, Pauleasca. (Göteborgs-
  Posten 2014-06-29)

Dessa goda idéer och liknande skulle kunna prövas av fler.

Om vi tog vår kristna tro riktigt på allvar skulle vi dela det vi har med de fattiga,
men mycket hindrar oss från att individuellt göra det. Svenska kyrkan behöver
därför hitta gemensamma lösningar och formulera en aktuell policy.

För länge sedan hade klostren rum för resande. Nu när tiggarna kommer finns
det inga sådana möjligheter. Men det är en tradition som skulle kunna återupplivas.
Varje församling skulle kunna skaffa bostad för en romsk familj. Om alla församlingar bidrog skulle problemet snart vara löst. I Göteborg ber Räddningsmissionen kyrkorna att upplåta en parkeringsplats per kyrka för att ställa upp en husvagn, som kan bli ett tillfälligt hem för bostadslösa EU-migranter. Det är en rimlig begäran som stämmer väl överens med det kristna budskapet. Ändå finns det församlingar som säger nej.

Vid jultid blir fattiga EU-migranter och andra hemlösa ofta överösta av gåvor
och mat, men det är inte välgörenhet de behöver utan bostad och arbete, för att själva kunna försörja sig långsiktigt. Bostad, arbete, utbildning och hälsa är för övrigt mänskliga rättigheter där Sverige som konventionsstat har åtaganden, som inte bara gäller svenska medborgare utan alla människor som befinner sig här.

Det är svårt för lågutbildade rumäner och bulgarer att få jobb i Sverige. De har
som EU-medborgare rätt att söka arbete under tre månader. Det är en alldeles för
kort tid och inte realistiskt. Att få jobb är svårt utan att kunna svenska, men de har
ingen rätt att lära sig det först. SFI, svenska för invandrare, är inte till för dem.
Många dröjer sig kvar i åratal, därför att de inte har något bättre alternativ, och blir
tiggare eller försäljare av Götalands gatutidning Faktum.

Lyckas en fattig EU-migrant mot alla odds få ett jobb har de svårt att ta emot
lönen. De saknar oftast bankkonton eftersom banker inte får öppna konto för personer de inte säkert kan identifiera. Romerna från Rumänien och Bulgarien saknar ofta giltiga ID-handlingar och pass. För att få stanna i Sverige, måste dessutom jobbet vara så välavlönat att de kan försörja sig på det och det ska vara samma arbetsgivare i minst ett halvår.

Kanske är det enklare att, som Hjärta till hjärta börjat göra, försöka bistå på plats
i deras hemländer. Att få studera och kunna sitt eget modersmål riktigt bra vore en
bra start. Inom EU finns pengar anslagna för att förbättra romernas situation på olika sätt, men det mesta av pengarna används inte.

Kanske vår idé med folkhögskolor skulle kunna komma till användning. Skulle
Svenska kyrkan tillsammans med systerkyrkor, och med hjälp av EU:s gemensamma ekonomiska resurser kunna starta folkhögskolor i Rumänien och/eller Bulgarien, där de romer som vill skulle kunna få bostad, mat, utbildning och omsorg om sina barn under några år?

I Sverige har vi diskriminerat romer i 700 år. Det är dags att sluta med detta och
kanske börja tänka i termer av kompensation och upprättelse. I USA finns, till skillnad mot i EU, ingen diskriminering av romer, enligt Maria Leissner, f d ordförande för delegationen för romska frågor. De vet helt enkelt inte att man ska diskriminera romer, så som vi har blivit vana är naturligt i Sverige. Utställningen Vi är romer på Stadsmuseet i Göteborg var en ovanligt lyckad utställning för att minska fördomar och stärka de svenska romernas ställning. Men Svenska kyrkans budskap saknar nationella gränser. Nu är det dags att formulera en policy för hur vi ska bemöta de fattiga EU-migranter som kommer till Sverige. Vi behöver också hitta vägar för att bidra till uppfyllandet av romers mänskliga rättigheter i Rumänien och Bulgarien.

Alingsås, Huddinge, Uppsala, Nyköping och Stockholm den 20 juli 2014

Lena Klevenås (MPSK)
Bengt-Gunnar Carlsson (MPSK)
Terence Hongslo (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)
Ylva Wahlström (MPSK)
Marja Sandin Wester (MPSK)

av Elsa Christersson

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta ett projekt för att värna om kyrkans möten med människor via våra kyrkogårdar.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att avsätta medel för en
   projektgrupp där det, förutom förtroendevalda och tjänstemän via kyrkokansliet, också bör ingå en landskapsarkitekt/ingenjör eller motsvarande, samt att avsätta medel för att ersätta försöksförsamlingar för det merarbete som projektet kan komma att innebära.

Motivering

Våra kyrkogårdar ligger där vackra, ofta välskötta, ofta i centrum och inbjuder till
besök i lugn och ro, utan att ställa några krav. En landskapsarkitekt (tillika doktor i
pedagogik) vill i tidningen Kyrkogårdar likna kyrkogården vid ett tåg med vagnar
för olika ändamål där man kan finna det man vill ha.

På många kyrkogårdar finns utrymme så att olika delar kan avgränsas för olika
ändamål och det pågår en arkitektonisk förnyelse där kyrkogårdarnas utseende
förnyas och utvecklas.

Men denna motion vill lyfta fram den betydelse som mötesplatser som kyrkogårdarna har. Just kyrkogården är ibland det enda som medlemmarna ser av sin kyrka.

Därför vore det intressant med ett projekt där just möjligheterna till möten görs
tydliga. På kyrkogårdarna bör vi från Svenska kyrkan aktivt finnas med och möta
människor. Redan idag möter man människor där genom att erbjuda gudstjänster
särskilt under allhelgonahelgen.

Fast på många håll och under de flesta dagar är de som arbetar på kyrkogårdarna
de enda representanterna för kyrkan som besökarna möter. Projektet skall syfta dels till att förstärka den del av kyrkogårdsarbetarnas yrkesroll som innebär kontakt och dels inspirera andra kategorier till att ibland besöka sina kyrkogårdar.

De församlingar som vill delta meddelar intresse och arbetar sedan tillsammans
med kyrkokansliet fram en plan för projektet.

Syftet är att hitta nya vägar för möten och utveckla de som finns. Vissa besökare
på kyrkogårdarna önskar bara kontakt i stunden, men detta är också ett tillfälle att
berätta om alla de möjligheter som kyrkan erbjuder i form av stöd i svåra stunder,
grupper för gemenskap och inre utveckling men också för kreativitet och glädjefull
gemenskap. Projektet bör få arbeta kreativt med detta, men projektet bör inte pågå
länge, utan målet är att gå över till normal församlingsverksamhet inom tre år.

Barnkonsekvensanalys: även barn besöker kyrkogårdar och detta kan ge många
tillfällen att prata om livets svåra frågor och den kristna traditionen.

Kristianstad den 4 juli 2014

Elsa Christersson (MPSK)

av Ylva Wahlström m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att möjliggöra införandet av en ny
professur i ekoteologi vid något av universiteten i vårt land.

Motivering

Klimat- och miljöproblemen blir alltmer överskuggande för mänskligheten, för
skapelsen i sin helhet och för jordens överlevnad. Koldioxid- och metanutsläppen
gör att jordens medeltemperatur stiger alltmer med följd att översvämningar, torka,
häftiga oväder ökar, att livsbetingelserna för både människor, djur och natur
försämras och ibland katastrofer inträffar. Detta beror på våra utsläpp av växthusgaser genom vår bilism, flyg, vissa industrier, nötkreatur i lantbruket med mera.

Oftast drabbas de mest fattiga områdena på jorden av dessa katastrofer och spär
ytterligare på fattigdomen och nöden och skapar också motsättningar mellan
folkgrupper. Utrotningen av djur och växter ökar i en accelererande fart och försämrar också våra levnadsbetingelser. Detta har vi från skapelsen att förvalta till kommande generationer.

Enligt klassisk kristen etik har vi ett särskilt ansvar att värna allt som är svagt
och utsatt. Det finns många väsentliga bibelställen i både GT och NT som visar på
detta; det är centralt i Jesu liv, död och uppståndelse.

När en professur i ekoteologi inrättas vid något av universiteten utvecklas detta
tänkande och denna etik för att stimulera teologer, blivande präster med flera till att
infoga detta i sin teologi, etik, förkunnelse och i hela sin livsföring. Kyrkan kommer
att på detta sätt bli en viktig aktör i miljökampen, genom att ha tillgång till en väl
utvecklad skapelseteologi, ekoteologi och etik för mänsklighetens överlevnad. Detta
skulle också förstärka församlingarnas vilja att aktivt agera lokalt för den globala
skapelsen. Och till hjälp för alla kämpande människor i sjukdomar och lidande
under miljökatastrofer.

När det gäller den tidigare motionen 2012:8 angående ekoteologi innehåller
denna nya motion ett nytt förslag att införa en ekoteologiprofessur.

Vi vet att kyrkostyrelsen inte förfogar över rätten att tillsätta professurer, men vi
vet att med ärkebiskopen i spetsen är det många frågor där Svenska kyrkans ledning är aktivt påtryckande och opinionsbildande.

Tankar kring barnkonsekvensanalys: med ett kristet skapelseperspektiv värnas de
mest sårbara bland människor, djur och natur. Därför är ekoteologi på kristen grund så livsavgörande för allt levande, inte bara för våra kommande barnbarn. 

Barnen behöver hitta till Edens lustgård eller till naturen igen. Hon är vår moder,
med hjälp av stjärnornas stoft från fadern.

Stockholm den 30 juni 2014

Ylva Wahlström (MPSK)
Carl-Henrik Henriz (MPSK)
Lena Klevenås (MPSK)

av Marja Sandin-Wester m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med förslag till ändring i kyrkoordningen som innebär att kultur läggs till som en del av församlingens grundläggande uppgift.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta med kulturen som en självständig del i den verksamhetsindelning som finns med i redovisningsmodellen för församlingar och pastorat.

Motivering

Inom kristendomen har olika kulturyttringar alltid haft en framträdande roll för att
tolka, gestalta och utveckla det religiösa innehållet. Musiken är en sammanhållande
kraft och litteratur och bildkonst formulerar de bärande tankar som Svenska kyrkans medlemmar kan använda som ledstjärnor i sin andliga utveckling.

Den lutherska kristendomen har alltid haft som mål att vara en utvecklande och
sammanbindande kraft i samhället och att bidra till att formulera tidsandan.

Ett sätt att nå kontakt med aktuella tidsströmningar kan vara att samverka med
det kulturliv där man i ord, bild, musik, teater, dans och digitala uttryck pejlar de
djupare förändringar som sker. Kulturkreatörer har ofta på ett intuitivt sätt fångat
upp samtidens uttryck och fört en aktiv dialog med andlighet, teologi, filosofi,
psykologi och kulturantropologi.

Svenska kyrkan skulle stärkas och vitaliseras av en mer, direkt, öppen och
inkluderande kontakt med kulturlivet nationellt och internationellt. Det är också
viktigt att kulturen med musiken i den nya redovisningsmodell – som införts 2014 –
inte ska föras in under gudstjänst, kristen undervisning, diakoni och mission utan att
den ska få en självständig del. Kyrkans faktiska uppgift som kulturförvaltare,
förmedlare och förnyare ska framgå av kyrkoordningen.

Konsekvens ur barnperspektiv: barn måste tidigt bli delaktiga i olika kulturyttringar
för att senare i livet kunna göra egna val. Svenska kyrkans rika kulturskatt är här en viktig pusselbit.

Stockholm, Uppsala, Ljungskile, Degeberga, Alingsås, Kristianstad, Orsa och
Huddinge den 29 juni 2014

Marja Sandin-Wester (MPSK)
Terence Hongslo (MPSK)
Helena Björkman (MPSK)
Carl-Henrik Henriz (MPSK)
Lena Klevenås (MPSK)
Elsa Christersson (MPSK)
Jan Segerstedt (MPSK)
Bengt-Gunnar Carlsson (MSKP)

av Terence Hongslo m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt rekommendera att kyrkans personal undviker att använda parfym vid kyrkliga förrättningar.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt rekommendera att de förtroendevalda undviker att använda parfym vid möten för förtroendevalda.
3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt rekommendera församlingar och andra lokalansvariga att ersätta alla tvålar, tvättmedel och olika rengöringsmedel med motsvarande parfymfria produkter.

Motivering

Allergier och astma är ett växande problem. Den som har astma och allergi är ofta
överkänslig mot parfym och dofter. Allt fler personer får svåra besvär av parfym.
För många astmatiker är parfymdoften lika symtomframkallande som rökdoften. Det finns människor som inte kan gå i kyrkan eller ställa upp som förtroendevalda p.g.a. att det doftar parfym vid kyrkliga förrättningar och vid förtroendevaldas möten.

Svenska kyrkan bör föregå med gott exempel och öka tillgängligheten för de
som inte tål parfym. Det är viktigt att använda oparfymerade produkter som tvål,
tvättmedel och rengöringsmedel i kyrkans lokaler.

Att många av kyrkans personal och förtroendevalda använder parfym som
orsakar hälsoproblem för deltagare vid kyrkliga förrättningar och möten är en
förbisedd del av miljöanpassningen. Det är därför viktigt att rekommendera kyrkans
personal att undvika användandet av parfymerade produkter vid förrättningar. Det
gäller även att rekommendera att de förtroendevalda undviker parfym vid sina
möten. Svenska kyrkan har kommit en bra bit när det gäller att miljöanpassa kyrkor
men användningen av parfym har ännu inte uppmärksammats.

Uppsala, Norrköping, Stockholm, Alingsås, Orsa, Huddinge och Nyköping den
29 juni 2014

Terence Hongslo (MPSK)
Hildegard Jarskog (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)
Lena Klevenås (MPSK)
Jan Segerstedt (MPSK)
Bengt-Gunnar Carlsson (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)

av Terence Hongslo m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut
 

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med förslag till ändring av kyrkoordningens formulering om prästlönetillgångar 46 kap. 3 § till att lyda: Prästlönetillgångarna ska förvaltas på ett ekologiskt, etiskt och hållbart sätt så att prästlönetillgångarnas biologiska mångfald bevaras och den ekonomiska avkastningen även finns för kommande generationer.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att verka för att 20 procent av Svenska kyrkans skogar avsätts för fri utveckling så att en ekologiskt hållbar utveckling kan uppnås i Svenska kyrkans skogar.
3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att upprätta en plan för
   kontinuerlig fortbildning för personal på alla nivåer som arbetar med skogs-, jord- och markfrågor gällande en långsiktigt hållbar utveckling med bevarande av biologisk mångfald.

Motivering

Biskoparna har i sitt biskopsbrev tagit upp det allvarliga klimathotet. Det vore bra
om medvetenheten i miljöfrågorna också fick utslag i skötseln av Svenska kyrkans
skogar. Svenska kyrkan måste visa att man tar miljöfrågorna på allvar inte bara i
teorin utan även i praktiken. Svenska kyrkan bör föregå med gott exempel och visa i praktiken omsorg för natur, biologisk mångfald och arternas överlevnad. 20 procent av kyrkans skogar bör lämnas för fri utveckling.

I kyrkoordningen står: ”Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som
möjligt och på ett sådant sätt att det ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning.”
Detta utgör ett allvarligt hinder för skonsam förvaltning av Svenska kyrkans skogar
och mark. Ett förslag som överensstämmer mycket bättre med Svenska kyrkans
ansvar som förvaltare av Guds fria natur och dess biologiska mångfald lyder:
”Prästlönetillgångarna ska förvaltas på ett ekologiskt, etiskt och hållbart sätt så att
prästlönetillgångarnas biologiska mångfald bevaras och den ekonomiska avkastningen även finns för kommande generationer.”

Svenska kyrkans budskap måste få konsekvenser. En ökad kompetens när det
gäller hållbarhet och biologisk mångfald hos alla som arbetar med prästlönetillgångarna måste eftersträvas. Med en medvetenhet om biologisk mångfald så fredar man olika lokala biotoper såsom skogsbryn, kärr, hällmark och lämnar bryggor mellan områden i fred från avverkning. Att freda nyckelbiotoper ger den biologiska mångfalden en möjlighet att överleva. Ett krav på uthållighet är att skogen vid nästa avverkning ska hålla samma kvalité och biologiska mångfald som den har idag.

Uppsala, Huddinge, Stockholm, Alingsås, Orsa och Nyköping den 29 juni 2014

Terence Hongslo (MPSK)
Bengt-Gunnar Carlsson (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)
Lena Klevenås (MPSK)
Jan Segerstedt (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)

av Elsa Christersson och Carl-Henrik Henriz

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att komma med förslag till kyrkomötet om sådan ändring i kyrkoordningen att det blir möjligt för stiften att fördela vinsten från prästlönetillgångarna mellan församlingarna på ett mera rättvist sätt.

Motivering

Svenska kyrkans prästlönetillgångar har genom seklerna tillkommit genom arv, donationer och förvärv. På uppdrag av kyrkomötet förvaltar stiften tillgångarna. Församlingarna har andelar i prästlönetillgångarna efter hur stor del av tillgångarna som härstammar från respektive församling. Av den årliga vinsten från förvaltningen går hälften, enligt fastställda andelstal, till församlingarna, medan den andra hälften tillfaller stiften.
Flera av prästlönetillgångarna härstammar från donationer under medeltiden och det känns inte helt relevant att sådana donationer ska ligga till grund för fördel-ningen av pengarna i dag. Vissa församlingar får ingenting och några kan få över en miljon kronor om året. Det vore önskvärt om pengarna kunde fördelas på ett rättvisare sätt. Behov och verksamhet i församlingarna borde vara mer styrande.

Kristianstad och Degeberga den 23 juni 2014

Elsa Christersson (MPSK)
Carl-Henrik Henriz (MPSK)

av Elsa Christersson och Carl-Henrik Henriz

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att komma med förslag till
kyrkomötet om sådan ändring i kyrkoordningen att det blir möjligt för stiften att
inleda ett arbete för att ställa om till ekologiskt och kretsloppsanpassat jordbruk.

Motivering

Svenska kyrkan är en mycket stor ägare av jordbruksmark. Därmed har Svenska
kyrkan ett stort ansvar för hur användningen av vår mark påverkar klimatet. Svenska kyrkan har genom sitt markinnehav också ett ansvar för framtida livsmedelsförsörjning.

Dagens jordbruk drivs till större delen i specialiserade former, antingen enbart
spannmålsodling eller enbart mjölkproduktion. Jordbruket kräver då tillförsel av
konstgödsel och bekämpningsmedel. Detta är inte långsiktigt hållbart. Jordbruket
måste ställas om till ekologiskt och kretsloppsanpassat jordbruk, så att jorden kan
behålla sin bördighet utan tillförsel av konstgödsel och bekämpningsmedel. På kort
sikt kan detta ge mindre intäkter, men på lång sikt är det minst lika lönsamt som den nuvarande konventionella odlingen.

Det är nu vi måste agera i de viktiga klimat- och framtidsfrågorna, och Svenska
kyrkan bör visa vägen. Vi måste noga överväga om avkastningen av våra marktillgångar i pengar är viktigare än mindre klimatpåverkan och bevarandet av åkerjorden för kommande generationer. Om vårt engagemang i klimatfrågan, som kommer fram t.ex. i biskopsbrevet, ska vara mer än ord, är åkerjordens framtid en av de saker vi måste ta itu med.

Hur stiftens egendomsförvaltning ska gå till regleras i kyrkoordningen. Där står i
46 kap. 3 §:
"Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.
Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om förvaltningen av prästlönetillgångarna. (SvKB 2009:6)"

Denna paragraf ger intrycket att det viktigaste är att tjäna pengar. Den behöver
skrivas om eller förtydligas så att det framgår att det är önskvärt med en omställning till ekologiskt och kretsloppsanpassat jordbruk. Eventuellt kan närmare bestämmelser med denna innebörd utfärdas av kyrkostyrelsen.

Kristianstad och Degeberga den 23 juni 2014

Elsa Christersson (MPSK)
Carl-Henrik Henriz (MPSK)

Vid kyrkomötesgruppens valmöte den 19:e januari 2014 valdes Marja Sandin-Wester till gruppledare för Miljöpartister i Svenska kyrkans kyrkomötesgrupp.

Vid kyrkomötesgruppens valmöte valdes följande ledamöter till utskottsplatser i Kyrkomötet:

Val till Gudstjänstutskottet, G, en ledamot:
Jan Segerstedt blev vald till ledamot i Gudstjänstutskottet, G.

Val till Ekumenikutskottet, Eu, en vice ordförande och en ersättare:
Lena Klevenås valdes till vice ordförande i Ekumenikutskottet, Eu
Agneta Granström till ersättare i Ekumenikutskottet, Eu.

Val till Kyrkolivsutskottet, Kl, en ledamot och en ersättare:
Marja Sandin-Wester valdes till ledamot i Kyrkolivsutskottet, Kl.
Ylva Wahlström valdes till ersättare i Kyrkolivsutskottet, Kl.

Val till Ekonomi- och egendomsutskottet, EE, en ledamot och en ersättare:
Val av ledamot: Efter omröstning där Heléne Lundström fick 8 röster mot Terence Hongslos 4 röster valdes Heléne Lundström till ledamot i Ekonomi- och egendomsutskottet, EE.
Val av ersättare: Efter omröstning där Jan Björkman fick 9 röster mot Terence Hongslos 2 och en ogiltig röst valdes Jan Björkman till ersättare i Ekonomi- och egendomsutskottet, EE.

Val till Budgetutskottet, B, två ersättare:
Terence Hongslo och Hildegard Jarskog valdes till ersättare i Budgetutskottet, B.

Val till Organisationsutskottet, O, en ersättare: 
Elsa Christersson valdes till ersättare i Organisationsutskottet, O.

Val till Tillsyns- och uppdragsutskottet, TU, en ersättare:
Helena Björkman valdes till ersättare i Tillsyns- och uppdragsutskottet, TU.

Val till Kyrkorättsutskottet, Kr, en ersättare:
Bengt-Gunnar Karlsson valdes till ersättare i Kyrkorättsutskottet, Kr

 

Vid kyrkomötesgruppens möte som hölls i Hägersten den 18-19/1 framhölls att miljö- och klimatfrågorna nu blir allt viktigare för jordens överlevnad för människor, djur och växter. Dessa är en del av våra grundläggande solidariteter.

Vi finner att Bibeln i både Gamla och Nya testamentet ger oss motivering, engagemang, teologi och etik för detta. Ekoteologi är att lägga ett teologiskt, etiskt, kristet perspektiv på klimat och miljöfrågorna.

Därför tycker vi att de ekoteologiska frågorna och tänkandet är helt centralt och vill fortsätta att förkovra och fördjupa oss i dessa frågor samt lyfta detta synsätt.
För att utveckla detta område vill vi att det inrättas en professur i ekoteologi vid något av våra lärosäten.