av Ylva Wahlström m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att möjliggöra införandet av en ny
professur i ekoteologi vid något av universiteten i vårt land.

Motivering

Klimat- och miljöproblemen blir alltmer överskuggande för mänskligheten, för
skapelsen i sin helhet och för jordens överlevnad. Koldioxid- och metanutsläppen
gör att jordens medeltemperatur stiger alltmer med följd att översvämningar, torka,
häftiga oväder ökar, att livsbetingelserna för både människor, djur och natur
försämras och ibland katastrofer inträffar. Detta beror på våra utsläpp av växthusgaser genom vår bilism, flyg, vissa industrier, nötkreatur i lantbruket med mera.

Oftast drabbas de mest fattiga områdena på jorden av dessa katastrofer och spär
ytterligare på fattigdomen och nöden och skapar också motsättningar mellan
folkgrupper. Utrotningen av djur och växter ökar i en accelererande fart och försämrar också våra levnadsbetingelser. Detta har vi från skapelsen att förvalta till kommande generationer.

Enligt klassisk kristen etik har vi ett särskilt ansvar att värna allt som är svagt
och utsatt. Det finns många väsentliga bibelställen i både GT och NT som visar på
detta; det är centralt i Jesu liv, död och uppståndelse.

När en professur i ekoteologi inrättas vid något av universiteten utvecklas detta
tänkande och denna etik för att stimulera teologer, blivande präster med flera till att
infoga detta i sin teologi, etik, förkunnelse och i hela sin livsföring. Kyrkan kommer
att på detta sätt bli en viktig aktör i miljökampen, genom att ha tillgång till en väl
utvecklad skapelseteologi, ekoteologi och etik för mänsklighetens överlevnad. Detta
skulle också förstärka församlingarnas vilja att aktivt agera lokalt för den globala
skapelsen. Och till hjälp för alla kämpande människor i sjukdomar och lidande
under miljökatastrofer.

När det gäller den tidigare motionen 2012:8 angående ekoteologi innehåller
denna nya motion ett nytt förslag att införa en ekoteologiprofessur.

Vi vet att kyrkostyrelsen inte förfogar över rätten att tillsätta professurer, men vi
vet att med ärkebiskopen i spetsen är det många frågor där Svenska kyrkans ledning är aktivt påtryckande och opinionsbildande.

Tankar kring barnkonsekvensanalys: med ett kristet skapelseperspektiv värnas de
mest sårbara bland människor, djur och natur. Därför är ekoteologi på kristen grund så livsavgörande för allt levande, inte bara för våra kommande barnbarn. 

Barnen behöver hitta till Edens lustgård eller till naturen igen. Hon är vår moder,
med hjälp av stjärnornas stoft från fadern.

Stockholm den 30 juni 2014

Ylva Wahlström (MPSK)
Carl-Henrik Henriz (MPSK)
Lena Klevenås (MPSK)

av Marja Sandin-Wester m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med förslag till ändring i kyrkoordningen som innebär att kultur läggs till som en del av församlingens grundläggande uppgift.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta med kulturen som en självständig del i den verksamhetsindelning som finns med i redovisningsmodellen för församlingar och pastorat.

Motivering

Inom kristendomen har olika kulturyttringar alltid haft en framträdande roll för att
tolka, gestalta och utveckla det religiösa innehållet. Musiken är en sammanhållande
kraft och litteratur och bildkonst formulerar de bärande tankar som Svenska kyrkans medlemmar kan använda som ledstjärnor i sin andliga utveckling.

Den lutherska kristendomen har alltid haft som mål att vara en utvecklande och
sammanbindande kraft i samhället och att bidra till att formulera tidsandan.

Ett sätt att nå kontakt med aktuella tidsströmningar kan vara att samverka med
det kulturliv där man i ord, bild, musik, teater, dans och digitala uttryck pejlar de
djupare förändringar som sker. Kulturkreatörer har ofta på ett intuitivt sätt fångat
upp samtidens uttryck och fört en aktiv dialog med andlighet, teologi, filosofi,
psykologi och kulturantropologi.

Svenska kyrkan skulle stärkas och vitaliseras av en mer, direkt, öppen och
inkluderande kontakt med kulturlivet nationellt och internationellt. Det är också
viktigt att kulturen med musiken i den nya redovisningsmodell – som införts 2014 –
inte ska föras in under gudstjänst, kristen undervisning, diakoni och mission utan att
den ska få en självständig del. Kyrkans faktiska uppgift som kulturförvaltare,
förmedlare och förnyare ska framgå av kyrkoordningen.

Konsekvens ur barnperspektiv: barn måste tidigt bli delaktiga i olika kulturyttringar
för att senare i livet kunna göra egna val. Svenska kyrkans rika kulturskatt är här en viktig pusselbit.

Stockholm, Uppsala, Ljungskile, Degeberga, Alingsås, Kristianstad, Orsa och
Huddinge den 29 juni 2014

Marja Sandin-Wester (MPSK)
Terence Hongslo (MPSK)
Helena Björkman (MPSK)
Carl-Henrik Henriz (MPSK)
Lena Klevenås (MPSK)
Elsa Christersson (MPSK)
Jan Segerstedt (MPSK)
Bengt-Gunnar Carlsson (MSKP)

av Terence Hongslo m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt rekommendera att kyrkans personal undviker att använda parfym vid kyrkliga förrättningar.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt rekommendera att de förtroendevalda undviker att använda parfym vid möten för förtroendevalda.
3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt rekommendera församlingar och andra lokalansvariga att ersätta alla tvålar, tvättmedel och olika rengöringsmedel med motsvarande parfymfria produkter.

Motivering

Allergier och astma är ett växande problem. Den som har astma och allergi är ofta
överkänslig mot parfym och dofter. Allt fler personer får svåra besvär av parfym.
För många astmatiker är parfymdoften lika symtomframkallande som rökdoften. Det finns människor som inte kan gå i kyrkan eller ställa upp som förtroendevalda p.g.a. att det doftar parfym vid kyrkliga förrättningar och vid förtroendevaldas möten.

Svenska kyrkan bör föregå med gott exempel och öka tillgängligheten för de
som inte tål parfym. Det är viktigt att använda oparfymerade produkter som tvål,
tvättmedel och rengöringsmedel i kyrkans lokaler.

Att många av kyrkans personal och förtroendevalda använder parfym som
orsakar hälsoproblem för deltagare vid kyrkliga förrättningar och möten är en
förbisedd del av miljöanpassningen. Det är därför viktigt att rekommendera kyrkans
personal att undvika användandet av parfymerade produkter vid förrättningar. Det
gäller även att rekommendera att de förtroendevalda undviker parfym vid sina
möten. Svenska kyrkan har kommit en bra bit när det gäller att miljöanpassa kyrkor
men användningen av parfym har ännu inte uppmärksammats.

Uppsala, Norrköping, Stockholm, Alingsås, Orsa, Huddinge och Nyköping den
29 juni 2014

Terence Hongslo (MPSK)
Hildegard Jarskog (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)
Lena Klevenås (MPSK)
Jan Segerstedt (MPSK)
Bengt-Gunnar Carlsson (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)

av Terence Hongslo m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut
 

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med förslag till ändring av kyrkoordningens formulering om prästlönetillgångar 46 kap. 3 § till att lyda: Prästlönetillgångarna ska förvaltas på ett ekologiskt, etiskt och hållbart sätt så att prästlönetillgångarnas biologiska mångfald bevaras och den ekonomiska avkastningen även finns för kommande generationer.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att verka för att 20 procent av Svenska kyrkans skogar avsätts för fri utveckling så att en ekologiskt hållbar utveckling kan uppnås i Svenska kyrkans skogar.
3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att upprätta en plan för
   kontinuerlig fortbildning för personal på alla nivåer som arbetar med skogs-, jord- och markfrågor gällande en långsiktigt hållbar utveckling med bevarande av biologisk mångfald.

Motivering

Biskoparna har i sitt biskopsbrev tagit upp det allvarliga klimathotet. Det vore bra
om medvetenheten i miljöfrågorna också fick utslag i skötseln av Svenska kyrkans
skogar. Svenska kyrkan måste visa att man tar miljöfrågorna på allvar inte bara i
teorin utan även i praktiken. Svenska kyrkan bör föregå med gott exempel och visa i praktiken omsorg för natur, biologisk mångfald och arternas överlevnad. 20 procent av kyrkans skogar bör lämnas för fri utveckling.

I kyrkoordningen står: ”Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som
möjligt och på ett sådant sätt att det ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning.”
Detta utgör ett allvarligt hinder för skonsam förvaltning av Svenska kyrkans skogar
och mark. Ett förslag som överensstämmer mycket bättre med Svenska kyrkans
ansvar som förvaltare av Guds fria natur och dess biologiska mångfald lyder:
”Prästlönetillgångarna ska förvaltas på ett ekologiskt, etiskt och hållbart sätt så att
prästlönetillgångarnas biologiska mångfald bevaras och den ekonomiska avkastningen även finns för kommande generationer.”

Svenska kyrkans budskap måste få konsekvenser. En ökad kompetens när det
gäller hållbarhet och biologisk mångfald hos alla som arbetar med prästlönetillgångarna måste eftersträvas. Med en medvetenhet om biologisk mångfald så fredar man olika lokala biotoper såsom skogsbryn, kärr, hällmark och lämnar bryggor mellan områden i fred från avverkning. Att freda nyckelbiotoper ger den biologiska mångfalden en möjlighet att överleva. Ett krav på uthållighet är att skogen vid nästa avverkning ska hålla samma kvalité och biologiska mångfald som den har idag.

Uppsala, Huddinge, Stockholm, Alingsås, Orsa och Nyköping den 29 juni 2014

Terence Hongslo (MPSK)
Bengt-Gunnar Carlsson (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)
Lena Klevenås (MPSK)
Jan Segerstedt (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)

av Elsa Christersson och Carl-Henrik Henriz

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att komma med förslag till kyrkomötet om sådan ändring i kyrkoordningen att det blir möjligt för stiften att fördela vinsten från prästlönetillgångarna mellan församlingarna på ett mera rättvist sätt.

Motivering

Svenska kyrkans prästlönetillgångar har genom seklerna tillkommit genom arv, donationer och förvärv. På uppdrag av kyrkomötet förvaltar stiften tillgångarna. Församlingarna har andelar i prästlönetillgångarna efter hur stor del av tillgångarna som härstammar från respektive församling. Av den årliga vinsten från förvaltningen går hälften, enligt fastställda andelstal, till församlingarna, medan den andra hälften tillfaller stiften.
Flera av prästlönetillgångarna härstammar från donationer under medeltiden och det känns inte helt relevant att sådana donationer ska ligga till grund för fördel-ningen av pengarna i dag. Vissa församlingar får ingenting och några kan få över en miljon kronor om året. Det vore önskvärt om pengarna kunde fördelas på ett rättvisare sätt. Behov och verksamhet i församlingarna borde vara mer styrande.

Kristianstad och Degeberga den 23 juni 2014

Elsa Christersson (MPSK)
Carl-Henrik Henriz (MPSK)

av Elsa Christersson och Carl-Henrik Henriz

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att komma med förslag till
kyrkomötet om sådan ändring i kyrkoordningen att det blir möjligt för stiften att
inleda ett arbete för att ställa om till ekologiskt och kretsloppsanpassat jordbruk.

Motivering

Svenska kyrkan är en mycket stor ägare av jordbruksmark. Därmed har Svenska
kyrkan ett stort ansvar för hur användningen av vår mark påverkar klimatet. Svenska kyrkan har genom sitt markinnehav också ett ansvar för framtida livsmedelsförsörjning.

Dagens jordbruk drivs till större delen i specialiserade former, antingen enbart
spannmålsodling eller enbart mjölkproduktion. Jordbruket kräver då tillförsel av
konstgödsel och bekämpningsmedel. Detta är inte långsiktigt hållbart. Jordbruket
måste ställas om till ekologiskt och kretsloppsanpassat jordbruk, så att jorden kan
behålla sin bördighet utan tillförsel av konstgödsel och bekämpningsmedel. På kort
sikt kan detta ge mindre intäkter, men på lång sikt är det minst lika lönsamt som den nuvarande konventionella odlingen.

Det är nu vi måste agera i de viktiga klimat- och framtidsfrågorna, och Svenska
kyrkan bör visa vägen. Vi måste noga överväga om avkastningen av våra marktillgångar i pengar är viktigare än mindre klimatpåverkan och bevarandet av åkerjorden för kommande generationer. Om vårt engagemang i klimatfrågan, som kommer fram t.ex. i biskopsbrevet, ska vara mer än ord, är åkerjordens framtid en av de saker vi måste ta itu med.

Hur stiftens egendomsförvaltning ska gå till regleras i kyrkoordningen. Där står i
46 kap. 3 §:
"Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.
Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om förvaltningen av prästlönetillgångarna. (SvKB 2009:6)"

Denna paragraf ger intrycket att det viktigaste är att tjäna pengar. Den behöver
skrivas om eller förtydligas så att det framgår att det är önskvärt med en omställning till ekologiskt och kretsloppsanpassat jordbruk. Eventuellt kan närmare bestämmelser med denna innebörd utfärdas av kyrkostyrelsen.

Kristianstad och Degeberga den 23 juni 2014

Elsa Christersson (MPSK)
Carl-Henrik Henriz (MPSK)