av Terence Hongslo m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

 

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att verka för att 20 procent av Svenska kyrkans skogar avsätts för fri utveckling.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att verka för att den av Svenska kyrkan brukade skogen ställs om till kontinuitetsskogsbruk.

Motivering

Klimatfrågan och utplåningen av den biologiska mångfalden är två av de allra
största utmaningarna på jorden. Klimatförändringarna och bristen på att bevara för
den biologiska mångfalden viktiga biotoper hotar allt liv på jorden. Vi bor i en
klimatzon där vi är vana vid ett rikt djur och växtliv. Det är inget som vi kan ta för
givet utan det är något vi aktivt måste slå vakt om. Med aktivt menas beslut om att
verkligen behålla skogen på lång sikt och att avsätta mark till fri utveckling.

Träden är jordens lungor. Svenska kyrkan bör föregå med gott exempel och visa
i praktiken omsorg för natur, biologisk mångfald och arternas överlevnad, något som hänger ihop med människans överlevnad. Det är därför som 20 procent av kyrkans skogar bör lämnas för fri utveckling. För att slippa kalhyggen som förstör den ekologiskt hållbara utvecklingen bör den brukade skogen ställas om till kontinuitetsskogsbruk, dvs. ett hyggesfritt skogsbruk.

Uppsala, Orsa, Veberöd, Nyköping och Stockholm den 27 juni 2015

Terence Hongslo (MPSK)
Jan Segerstedt (MPSK)
Elsa Christersson (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)

av Terence Hongslo m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att rekommendera stiften och församlingarna att ordna studiecirklar kring Ett biskopsbrev om klimatet från biskopsmötet 2014.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillhandahålla en
   fortbildning för personal på alla nivåer som arbetar med skog-, jord- och
   markfrågor gällande att bevara Guds skapelse i en långsiktigt hållbar utveckling med bevarande av biologisk mångfald.

Motivering

Biskopsmötet 2014 har i sitt Ett biskopsbrev om klimatet tagit upp det allvarliga
klimathotet. Det är viktigt att det här biskopsbrevet får spridning i församlingar och
stiften och att det studeras för att ge effekt i Svenska kyrkans arbete för skapelsens
frälsning.

Svenska kyrkans budskap måste få konsekvenser. En ökad kompetens när det
gäller hållbarhet och biologisk mångfald för att bevara Guds skapelse för kommande generationer behövs hos alla som arbetar med prästlönetillgångarna.

För att citera biskopsbrevet: ”Låt förvaltningen av kyrkans ekonomiska
tillgångar – aktier, skog och mark – synliggöra hur en teologiskt reflekterad syn på
skapelsen bidrar till att minska klimatpåverkan och påskyndar klimatomställningen.”

Klimatfrågan är en av de allra största utmaningarna på jorden. Klimatförändringarna leder till klimatflyktingar i större och större mängder. De länder som är privilegierade ur ekonomisk synpunkt måste ta ett stort ansvar för klimatutvecklingen i världen. Det är länder som Sverige, som ligger i ett ur klimatsynpunkt rätt skyddat hörn av världen, som måste se till att utvecklingen går åt rätt håll. Det blir fler och fler som kommer att behöva komma till vårt land där klimatet fortfarande kommer att vara drägligt.

Uppsala, Orsa, Veberöd, Stockholm och Nyköping den 27 juni 2015

Terence Hongslo (MPSK)
Jan Segerstedt (MPSK)
Elsa Christersson (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)

av Terence Hongslo m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att rekommendera att kyrkans personal och kyrkvärdar undviker att använda parfym i tjänst.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att rekommendera att de förtroendevalda undviker att använda parfym vid sina möten.
3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att rekommendera församlingar och andra lokalansvariga att ersätta alla tvålar, tvättmedel och olika rengöringsmedel med motsvarande parfymfria produkter.
4. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillse att undvikandet av parfym blir ett av miljökraven när det gäller miljöanpassningen och miljödiplomeringen.

Motivering

Användning av parfym och parfymerade produkter ökar ständigt. Vi överöses med
reklam om att konstgjorda dofter gör oss mera populära och lyckade. Parfym lagras
och sprider sig i vår natur och finns överallt, t.o.m. hos isbjörnar. Parfym förorenar
luften och Guds skapelse.

Doftöverkänslighet är ett växande problem. Dofter utlöser ofta astma och andra
luftvägsproblem. Snart kan den som inte tål parfym inte vistas annat än utomhus och i sitt hem. Svenska kyrkan bör beakta detta växande problem. Det får inte vara så att prästen eller diakonen som gör hembesök ställer till det för att det inte går att vistas i hemmet efter besöket. Det får inte vara så att det inte går att gå på en gudstjänst p.g.a. att prästen eller kyrkvärden stinker av parfym. Det får inte vara så att den sörjande får söka vård efter en begravning eftersom prästen använt parfym eller starkt doftande rakvatten.

För många astmatiker är parfymdoften lika symtomframkallande som rökdoften.
Det finns människor som inte kan ställa upp som förtroendevalda p.g.a. att det doftar parfym vid förtroendevaldas möten.

Svenska kyrkan bör föregå med gott exempel och öka tillgängligheten för dem
som inte tål parfym. Det är viktigt att använda oparfymerade produkter som tvål,
tvättmedel och rengöringsmedel i kyrkans lokaler.

Parfymanvändning är en förbisedd del av miljöanpassningen i Svenska kyrkan.
Undvikandet av parfym borde vara ett av de första stegen i en miljödiplomering.
Svenska kyrkan har kommit en bra bit när det gäller att miljöanpassa kyrkor men
användningen av parfym har ännu inte uppmärksammats. Vi ska vara rädda om den friska luften, inte bara utomhus, utan också inomhus.

Uppsala, Norrköping, Stockholm, Nyköping och Orsa den 27 juni 2015

Terence Hongslo (MPSK)
Hildegard Jarskog (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)
Jan Segerstedt (MPSK)

av Ylva Wahlström m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

 

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta fram riktlinjer kring Svenska kyrkans förkunnelse via evangelieboken och kyrkohandboken, som rensar bort allt förakt för den judiska traditionen.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta fram en handlingsplan som på teologisk grund skyddar det unika människovärdet mot den framväxande främlingsfientligheten och rasismen inom såväl kyrkan som samhälle.

Motivering

Det sker en oroande utveckling inom vårt land likväl som i resten av Europa och i
hela världen. Synen på våra medmänniskor har förändrats och detta märks tyvärr allt tydligare även inom vår kyrka. Teologiskt följer vi en radikal jude som under sitt
mänskliga liv var ett barn på flykt undan maktens män.

Vi som kyrka måste stå upp mot och inte acceptera nazistiska strömningar med
förakt för allt som är judiskt, ifrån Moseböckerna fram till modern tid. Det judiska
folkets skrifter lär oss att främlingen ska vi ta väl hand om. Idag har främlingen åter
många olika ursprung.

Mycket tidigt hade det judiska folket vetskap om förtryck och vägen från detta.
Utan de judiska rötterna och gemenskapen idag, vore kristendomen mycket fattigare. Tyvärr har kristendomen ofta hamnat på felaktiga vägar t.ex. under andra världskriget.

Vi har en del att göra upp med inom vår egen Svenska kyrka. Exempelvis
begränsade kyrkliga ledare möjligheten för den tyske teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer att åka runt och förkunna kamp mot nazismen under brinnande världskrig, vilket bl.a. Martin Lind har skrivit om. Bonhoeffer avrättades senare av Hitlers män.

Först under 1970-talet började vår kyrka använda Gamla testamentet i
söndagsgudstjänstens förkunnelse. När handboken och delvis evangelieboken
förnyas är det centralt att inget kränker den judiska läran som Jesus var förkunnare
och förnyare av.

Svenska kyrkan behöver kraftsamla mot all form av rasism och förtryck. Detta
måste vi göra utifrån vår kyrka och inte bara i ekumeniska och interreligiösa
sammanhang. Vi kan då gå i fronten för att försvara alla de mänskliga rättigheterna i Guds heliga namn.

Vi inte bara måste söka våra judiska rötter, vi berikas även av dessa och kanske
ännu mera av mötet med den levande judendomen idag. Vi har djupa rötter
gemensamt med den judiska tron och även med islam. I dagens judendom firas flera högtider som har med naturen och tacksamhet att göra. Och på bar mitzvah tycks släkten vara mer jublande glad än vi är vid vår konfirmation. Denna festglädje kan man få möta vid Västra muren i det heliga landet vilket tillhör alla de tre religionerna och där många idag, på olika sätt, allt tydligare kämpar för försoning. Se gärna boken Om jag glömmer dig, Jerusalem, poetiskt skriven av den katolska nunnan Syster Sofie Hamring O.P.

Vi och judendomen har en gemensam gudssyn och teologi, men en unik
kristologi, enligt professor Jesper Svartvik m.fl. De fattiga och förtryckta har via
befrielseteologin funnit vägen till befrielse från träldomen liksom judarna en gång
gjorde. Regnbågens vackra löfte kommer från Noas ark i Gamla Testamentet.

Utifrån detta synsätt på våra judiska vänner bör vi gå vidare och motverka all
övrig rasism och främlingsrädsla vilket ofta har sin grund i att vi ser olikheter som
ett problem snarare än som möjligheter och rikedom.

Stockholm den 7 juni 2015

Ylva Wahlström (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)
Anki Erdmann (ViSK)