Debattartikel i Aftonbladet 11/4-2016

Vi är en grupp miljöpartister som är djupt oroade över samhällsutvecklingen vad gäller attityden till flyktingar. Några av oss har skrivit två motioner om en mer generös flyktingpolitik som till synes har mottagits positivt av partistyrelsen inför kongressen, med bifall på de flesta av att-satserna. Det är ju förstås positivt om vi kan bli eniga om inriktningen att gå tillbaka till en mer generös flyktingpolitik. Den strategi partiledningen valt är vi dock mycket kritiska till.

Den parlamentariska strategin är enligt svaret på motionerna att ”alltid söka den överenskommelse som är bäst för dem som är mest utsatta”. Det är dock bara på grund av att vi är i regering med Socialdemokraterna som vi blev indragna i överenskommelsen om en mer restriktiv flyktingpolitik den 24 november; Vänsterpartiet, Centerpartiet och i viss mån Liberalerna står ju för en mer generös politik och ingår som bekant inte i överenskommelsen. Istället för dessa mer naturliga förhandlingspartners gick förslaget igenom riksdagen med regeringens och Sverigedemokraternas röster.

Samarbetet med Socialdemokraterna har fastnat i förhandlingslogiken och glömt att politik handlar om att stå för lösningar och ideologiska principer och vinna förtroende för det. Från en topp på 12% i Novus poll of polls sammanvägda mätningar i mars 2014 före valet ligger Miljöpartiet nu på 5,9%, en procentenhet under det valresultat som var en sådan besvikelse. Trots vissa sakpolitiska framsteg på andra områden är migrationspolitiken ett mycket stort bakslag.

Bilden av vårt parti är nu att vi är svaga och blir utmanövrerade av Socialdemokraterna. Samtidigt rapporterar Amnesty (DN, 1/4) att flyktingar avvisas från Turkiet till Syrien, vilket kastar en mörk skugga över EU:s politik som vi som regeringsparti de facto står bakom. Vår förmåga att bilda opinion i flyktingfrågorna undergrävs idag på ett fatalt sätt av den legitimitet vi ger regeringens politik.

När förutsättningarna förändrats så radikalt sedan regeringsförklaringen ser vi det som ett måste att migrationsöverenskommelsen omförhandlas. En ny linje skulle vända sig till Vänsterpartiet och de mer liberala partierna i mitten snarare än Moderaterna och Kristdemokraterna. Hur Socialdemokraterna skulle reagera på nya krav från Miljöpartiet är svårt att veta. En vägran att omförhandla kan leda till att vi går i opposition. Klart är att vårt partis ledning behöver en tydlig signal från medlemmarna att gå en annan väg. Först med en ny linje kan vi med trovärdighet påbörja arbetet att vända opinionen för en mer humanitär linje för flyktingarna.

Kongressen blir ett viktigt tillfälle att debattera vårt partis vägval och strategi för att vinna framtidens väljare. Vi kommer att argumentera för att Miljöpartiet återigen ska stå upp för det humanitära ansvaret inför våra medmänniskor!

Joakim Löf, MP Stockholm,
Alrik Altvall, MP Nacka,
Lovisa Johansson, MP Gävle,
Maini Sorri Hongslo, MP Uppsala,
Terence Hongslo, MP Uppsala,
Ylva Linnea Wahlström, MP Stockholm,
Joann Ling, MP Söderhamn,
Jan Segerstedt, MP Orsa,
Yasri Khan, MP Upplands Väsby,
Åsa Öckerman, MP Stockholm.

Den gyllene regeln säger att 
”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”
Många av oss Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) har valt partisamhörighet med utgångspunkt från vår egen kristna tro. Valet har fallit på Miljöpartiet som med sina tre gränslösa solidariteter mycket väl harmoniserar med vår tro:

• Solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
• Solidaritet med kommande generationer
• Solidaritet med världens alla människor

Vi upplever nu att den tredje solidariteten har urholkats betydligt i samband med regeringens skärpta flyktingpolitik. En migrationspolitik där speciellt ensamkommande barn och barnfamiljer kommer i kläm bl.a. genom att införa identitetskontroller, åldersbestämningar, tillfälliga uppehållstillstånd och kraftigt begränsade möjligheter att återförenas med sina familjer.

Vi vill påtala att MP skall stå fast vid sitt Valmanifest om Migration och lika rättigheter: ”Vi kommer alltid att arbeta för en mer human och öppen politik och vi kommer aldrig att göra det svårare för människor att komma till Sverige.”
Vi vill också uttrycka vårt fulla stöd till Ärkebiskop Antje Jackeléns kritiska uttalande om den rådande flyktingpolitiken! 

Styrelsen för MPSK riks
Anders Rålin, ordförande MPSK riks

Marja Sandin-Wester, Stockholms stift
Jan Segerstedt, Västerås stift
Magnus Gunnarsson, Skara stift
Eva Hallström, Karlstads stift
Terence Hongslo, Uppsala stift
Ylva Wahlström, Stockholms stift
Carl-Henrik Henriz, Lunds stift
Klas Linné, Linköpings stift
Bengt Nilsson, Härnösands stift
Britt Ronsten, Visby stift