av Lena Klevenås m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkomötets presidium att utarbeta ett förslag till
reglering i kyrkomötets arbetsordning om att det vid beredningen av motioner ska
göras barnkonsekvensanalyser inför behandlingen i kyrkomötet och att barnkonsekvensanalyserna ska dokumenteras och bifogas varje beslut i kyrkomötet.

Motivering

Inför kyrkomötets beslut 2012 om ändringar i kyrkoordningen samt ändring i
Instruktion för kyrkostyrelsen gällande barnkonsekvensanalys, (KsSkr 2012:3
Ändringar i kyrkoordningen m.m.) skrev kyrkostyrelsen följande:

"Beträffande den nationella nivån föreslår kyrkostyrelsen att det införs
ett krav på barnkonsekvensanalys när kyrkostyrelsen handlägger sina
egna ärenden på motsvarande sätt som föreslås för kyrkorådet/kyrkonämnden
och stiftsstyrelsen. Kravet föreslås även gälla när kyrkostyrelsen
i någon mening – om än inte formellt – berett ett ärende för
beslut i kyrkomötet genom att avge en skrivelse. Kyrkostyrelsen
föreslår dock inte något krav på barnkonsekvensanalys inför beslut i
kyrkomötet då man menar att det i kyrkomötet inte sker någon motsvarande
beredning av ärenden som på den lokala och regionala nivån.
För att åstadkomma barnkonsekvensanalyser inför beslut i kyrkomötets
alla ärenden skulle det behöva införas ett krav när det gäller den
beredning som sker i kyrkomötets utskott, något som enligt kyrkostyrelsens
mening knappast vore rimligt eller ens praktiskt genomförbart
utifrån de förutsättningar under vilka utskottsarbetet bedrivs."

Vi motionärer anser att arbetet med barnkonsekvensanalyser på det nationella planet kan utvecklas och förtydligas, för att visa att Svenska kyrkan tar Jesu ord om barnen på allvar. Till skillnad från vad som kyrkostyrelsen skrev 2012, anser vi att det vore rimligt att barnkonsekvensanalyser görs inför beredning i kyrkomötets utskott, så att ledamöterna kan bedöma eventuella konsekvenser för barn innan besluten fattas av kyrkomötet.
Vi föreslår därför att det i arbetsordningen för kyrkomötet läggs till instruktioner
för hur utskotten ska arbeta med barnkonsekvensanalyser. För att säkerställa att alla kyrkomötets beslut är barnkonsekvensanalyserade ska de reciter som ledamöterna får som underlag inför motionsbehandlingen i utskotten framöver innehålla en sådan analys.
För att ledamöter och Svenska kyrkans medlemmar ska kunna se hur barnkonsekvensanalysen är gjord och vilket resultat analysen fått ska denna sedan
bifogas som bilaga till besluten i såväl kyrkostyrelse som kyrkomöte.

Alingsås den 26 juli 2016

Lena Klevenås (MPSK)
Ylva Wahlström (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)

av Elsa Christersson
 

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att redan nu titta på hur
instruktionen för församlingsråden kan förtydligas och ge råden en klar roll i
församlingsarbetet. Detta kan ske samtidigt med att resultatet av uppföljningen
redovisas.

Motivering

Som framgår av kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2016:1 har kyrkomötet uppdragit
till kyrkostyrelsen att initiera ett arbete för att följa hur strukturreformen gestaltar
sig, med särskilt fokus på församlingsråden. Ett förslag för hur detta långsiktigt ska
ske väntas under 2016.
Svenska kyrkan är en folkkyrka med stark förankring i traditioner och kultur,
vilket visar sig inte minst i krislägen. I arbetet i församlingarna finns fortfarande
många frivilliga vars arbetsinsatser inte kan överskattas. Den nya organisationen har gjort att avstånden mellan kyrkoråd och medlemmar, även de som gör frivilliginsatser, har blivit längre. Församlingsråden skulle kunna vara den bro som behövs för att Svenska kyrkan ska behålla sin förankring, fortsätta göra gott och sprida sina värderingar och därigenom behålla och förhoppningsvis stärka sin roll.
Förmodligen kommer utredningen att visa att ansvar och befogenheter varierar
men att det finns en stor osäkerhet om församlingsrådens roll. Det är olyckligt om
denna osäkerhet ska fortsätta.

Lund den 25 juli 2016

Elsa Christersson (MPSK)

av Elsa Christersson och Hildegard Jarskog
 

Förslag till kyrkomötesbeslut
 

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta fram modeller för
   ljudanläggningar som kan användas i olika typer av kyrkorum.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att anslå särskilda medel till en särskild fond från vilken församlingarna kan ansöka om bidrag till bra ljudanläggningar.

Motivering

Av kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2016:1 framgår att kyrkostyrelsen, som en följd
av ett kyrkomötesbeslut, har initierat ett arbete för att ta fram en plattform om
kyrkomusiken och etablera ett brett samråd kring kyrkomusikens framtida roll i
samhällets kulturliv.
Kyrkomusikens mycket stora roll i kyrkans församlingsliv och betydelse för
medlemmars upplevelse av kyrkobesök är säkert klar för alla. Genom att musiken
har dragningskraft på så många skapar detta också en möjlighet att nå ut med
Svenska kyrkans budskap. Men akustiken i våra kyrkor är inte alltid den bästa. Det
finns bot, men bra anläggningar är dyra och kyrkans ekonomiska tillgångar är inte
jämt fördelade.
Eftersom problemet är angeläget och många församlingar har små ekonomiska
resurser, medan kyrkomötet förfogar över betydande tillgångar, finns det anledning
för kyrkomötet att på central nivå, i samband med att ovan nämnda plattform tas
fram, också finna modeller för bra ljudanläggningar, och avsätta medel som kan
sökas för att möjliggöra för församlingarna att arbeta med detta.

Lund den 25 juli 2016

Elsa Christersson (MPSK)
Hildegard Jarskog (MPSK)

av Ylva Wahlström m.fl.
 

Förslag till kyrkomötesbeslut
 

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över hur man kan stärka utvecklingen kring miljödiplomeringen i hela Svenska kyrkans organisation.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta ekonomiska medel för att möjliggöra miljödiplomeringen för alla församlingar och pastorat som inte ekonomiskt klarat av steg 1 i miljödiplomeringen.

Motivering

Nu när vi som kyrka varit så aktiva kring klimatavtalet i Paris är det viktigt att vi
själva lever upp till förväntningarna och aktivt tar ansvar via vårt diplomeringssystem som är utformat kring församlingarnas verksamheter.
Vi har redan miljösamordnare i de flesta stift och vi är många teologer och
miljövetare som är utbildade på att diplomera församlingar, pastorat, stift och
nationell nivå. Så stora satsningar är redan gjorda. Nu är frågan hur vi får miljödiplomeringen som en självklar del av församlingsarbetet. Mycket kan göras bland våra kemikalier, t.ex. avstå från parfym. Men det handlar lika mycket om ett
solidariskt nattvardsbord med ekologiska blommor eller oblater och gärna även
fairtrade. Då det handlar om att få hela jorden att må bättre och ställa om vårt liv för
mer hållbarhet. Vi behöver börja nu och välja olika steg i olika församlingar. Låt oss
fortsätta vandringen vi redan påbörjat och låt alla komma med i diplomeringsarbetet.
När det gäller barnkonsekvensanalys handlar detta om barnen och de unga som
ofta idag har klimatångest. Det blir tydligare existentiella frågor för de som växer
upp idag och ibland har tid att reflektera mer än oss äldre kring framtiden och
jordens överlevnad och ett gott liv för alla varelser här. Arbetet med barn och unga i
kyrkan kan med stor fördel ta sin utgångspunkt i dessa miljöfrågor. Behöver vi
bygga en ny ark, eller klarar vi detta med Guds hjälp?

Stockholm den 19 juli 2016

Ylva Wahlström (MPSK)
Lena Klevenås (MPSK)
Elsa Christersson (MPSK)

av Terence Hongslo
 

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att främja en kunskapsförstärkning av Svenska kyrkans organisation på alla nivåer genom att stödja Svenska kyrkans forskningsenhets satsning ”Social innovation i Svenska kyrkan” för att utveckla en utbildning för personer i ledande funktioner (både förtroendevalda och anställda medarbetare).

Motivering

Kraven på Svenska kyrkan ökar när samhället ska hantera aktuella utmaningar
såsom flyktingströmmar, fattigdom, hemlöshet och andra former av social exkludering.
Ofta saknas de mer specialiserade ledarskapsutbildningarna för särskilda satsningar och uppgifter. Så är det inom många organisationer.
Angående chefsutbildningar är Svenska kyrkan förhållandevis långt framme när
det gäller de anställda ledarna, men eftersom utbildning inte är lika långt utvecklad
när det gäller de förtroendevalda i ledande positioner så finns risken för större
obalanser än nödvändigt.
Det finns strukturella hinder för utveckling och spridning av nytänkande verksamheter och arbetssätt i idéburna organisationer. Det finns en osäkerhet kring hur innovativa processer kan ledas, organiseras och finansieras, vilket kan begränsa tillgången till de organisatoriska resurser som krävs för utveckling, kontinuitet och uppskalning av enskilda initiativ.
Det är därför viktigt att Svenska kyrkan stödjer forskningsenhetens satsning att ta
fram arbetssätt, kunskap och utbildningar för personer i ledande funktioner (både
förtroendevalda och anställda medarbetare) och verktyg för idéburen innovationsledning som utgår från ett trossamfunds förutsättningar.
Genom bättre samordning och kunskapsutbyte i redan pågående nyskapande
utbildningsinitiativ i stiften, kan förutsättningarna för organisering och ledning
förbättras. Genom att vara ledande i en ny form av ledarutbildningssatsning kan
Svenska kyrkan också bidra stödjande och inspirerande till andra idéburna
organisationer i Sverige.

Uppsala den 18 juli 2016

Terence Hongslo (MPSK)

av Terence Hongslo
 

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att rekommendera församlingar,
pastorat och stift att användning av oparfymerade produkter blir ett led i miljödiplomeringen av Svenska kyrkans lokaler.

Motivering

Miljödiplomeringen behöver ta hänsyn till den kemiska miljön. En lång rad disk-,
hygien-, städ- och tvättprodukter innehåller helt i onödan parfymer.
Vanliga parfymer innehåller stora mängder farliga kemikalier som exempelvis
ftalater. Ftalater är förbjudna i barnleksaker men tillåtna i parfym och kosmetika.
Många av de kemiska ämnen som är eller ingår i parfymer misstänks ha hormonstörande effekter.
Genom ett medvetet beslut att välja oparfymerade produkter finns samma funktion
kvar men den av parfymer negativa miljöpåverkan undviks. Åtgärden att välja
oparfymerat är dessutom kostnadsneutral. På köpet blir kyrkan mer tillgänglig för
dem som är astmatiker och doftöverkänsliga.
Användandet av oparfymerade produkter bör vara ett steg i en miljödiplomering.
Det är på tiden att den kemiska miljön uppmärksammas. Vi ska undvika att förgifta
vår jord och den luft vi andas.

Uppsala den 17 juli 2016

Terence Hongslo (MPSK)

av Terence Hongslo

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att rekommendera stift, pastorat
och församlingar att Svenska kyrkans lokaler hålls parfymfria gällande både kyrkans personal, förtroendevalda och besökare.

Motivering

Doftöverkänsliga kan inte besöka allmänna utrymmen där de riskerar att utsättas för parfymdoft. Det leder till en bristande tillgänglighet. Kyrkan ska vara tillgänglig för alla.
Majoriteten av dem som har s.k. sensorisk hyperreaktivitet är kvinnor. Myndigheten
för delaktighet (MFD) har i sin rapport En jämställdhetsanalys av levnadsvillkor
och delaktighetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning (2016)
konstaterat att ”bli utestängd från offentliga miljöer gör att man helt enkelt inte är
intresserad av att ta på sig några uppdrag” och att ”kvinnor med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta när det handlar om politiskt inflytande och deltagande i samhällslivet”.
Också personer med astma och allergibesvär kan reagera på dofter. Av befolkningen har 10 procent diagnostiserad astma.
I Astma- och Allergiförbundets undersökning (2016) svarar ungefär hälften av
de svarande att de upplever att de blivit diskriminerade eller särbehandlade på grund av bristande tillgänglighet i samhället.
Den som är doftöverkänslig är beroende av omgivningens hänsyn. Svenska kyrkan
borde föregå med gott exempel och rekommendera att kyrkans lokaler hålls
parfymfria. På det sättet tar man också hänsyn till Guds skapelse.
Det är viktigt att den doftöverkänslige kan ta del av kyrkans aktiviteter och t.ex.
kunna ställa upp som förtroendevald.
Det går, precis som på sjukhus och vårdcentraler, att via en skylt informera att
besökare bör undvika parfym för att hålla lokalerna tillgängliga för alla.

Uppsala den 17 juli 2016

Terence Hongslo (MPSK)

av Terence Hongslo m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att verka för att Svenska kyrkans
skogar ställs om till hyggesfritt skogsbruk.

Motivering

Skogar med stor artrikedom håller på att förvandlas till trädplanteringar. Detta är en
katastrof för den biologiska mångfalden. Över 1 800 växt- och djurarter är rödlistade p.g.a. att de är hotade. I detta prekära läge är det mycket viktigt att Svenska kyrkan föregår med gott exempel.
Den svenska FSC-standarden är inte tillräcklig och ingen garanti för att bevara
den biologiska mångfalden. Skogsbolagen kan ändå avverka gammelskog, ta upp
stora kalhyggen, använda plantgifter och plantera en monokultur av barrträd. Fridlysta arter skyddas inte. Att lämna 5 procent för fri utveckling är långt ifrån tillräckligt enligt forskning.
Svenska kyrkan bör ställa om till hyggesfritt skogsbruk. Det går att både avverka
och att ha skogen kvar. Endast de mogna träden i en trädgrupp avverkas. De kvarvarande står på tur att mogna samtidigt som det sker en naturlig föryngring. Efter avverkningen ser skogen fortfarande ut som en skog.

Uppsala, Stockholm, Veberöd och Nyköping den 17 juli 2016

Terence Hongslo (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)
Elsa Christersson (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)

av Terence Hongslo

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att verka för att skog med höga
naturvärden avsätts för fri utveckling.

Motivering

En mycket stor del av den biologiska mångfalden finns i skogen. Skogar är de mest
skiftande ekosystemen på land. Den biologiska mångfalden minskar dock i oroande
takt både i Sverige och internationellt.
Enligt Cifor, Centrum för internationell skogsforskning, är det bästa sättet att
skydda den biologiska mångfalden att skapa skyddade skogar. De skyddade områdena bör vara stora, och förbindas med gröna korridorer. Eftersom det inte går att skydda all skog, måste man inleda med att skydda skogar med höga naturvärden.
Svenska kyrkan bör avsätta skog med höga naturvärden för fri utveckling.

Uppsala den 17 juli 2016

Terence Hongslo (MPSK)